Archive for april, 2010

Första utflykten mor och son

0

Sitter här på kvällskvisten i solen på altanen och bara njuter. Idag har jag och Victor gjort vår första utflykt ihop bara han och jag. Det var ingen spännande utflykt då vi ”bara” skulle till sjukhuset och möta upp Håkan där. Men det innebar allt vad en utflykt innebär :) Det handlade om att få iordning Victor och mig själv, packa in allt i bilen, packa in oss själva i bilen och sen ge oss iväg. Allt gick superbra!!! vi har verkligen fått världens gulligaste son.

Vi kom till sjukhuset med 10 min tillgodo, jag har för första gången på 1,5 vecka kommit i ett par andra byxor än mina mjukisbyxor. Det kändes som en stor befrielse. :) Dessutom fick jag för första gången sen jul på mig min förlovningsring och vigselring igen.

Efter sjukhusbesöket så åkte vi ut till Sviestad för att för första gången se Håkan träna på nya hojen. Det är gött att se honom på en 1000 kubikare igen och det ser riktigt bra ut när han pressar Hondan för allt vad ”hon” är värd. När han fått till något riktigt bra varv så ser han ut som ett litet barn som gjort något bus. Skulle det inte var för öronen så skulle mungiporna mötas i nacken.

Efter en timme ungefär så åkte jag och Victor hem. Vill inte utsätta hans hörsel för en massa buller då hörselkåporna förstålig nog satt lite för hårt för tillfället. När vi kom hem så kraschade vi i soffan efter en ansträngande dag och utflykt :D

p_2048_1536_38CE96A4-59CF-4A1D-9244-83ECC11488AD.jpeg

Att bli pappa

1

Så hände det, man blev pappa!

Vi hade gäster hemma på fredagkvällen, åt god mat och hade trevligt, Marie kände sig så lugn så jag fick ta en öl till maten.
Jag & Marcus spenderade några timmar i garaget med att göra service på hans hoj som skulle köras på Mantorp Park på söndan.
Vi var klara runt halv elva på kvällen och jag var jättetrött, tvärsomnade så fort man kom ner i sängen.
Jag var lite borta under natten men vid två gick vattnet, jag somnade om efter en stund ;)
Sen var det lite vaket till & från fram till kl fem ungefär, då var det dags för frukost och packa bilen klar för avfärd.
05.18 ringer jag BB och säger att ”nu kommer vi” vad ni än säger om att vi ska vänta hemma, skulle va 1-2 minuter mellan värkarna innan vi fick åka in.
Köra bil med en fru som har krystvärkar är intressant, kommentar som ”kan du inte köra fortare” är inte ofta man får höra, när man redan har gasen i botten… 05.30 var vi incheckade på förlossningen, sen gick det av bara farten, 06.08 föddes en välskapt liten kille vid namn Victor, 53cm lång och 4120gram.

Allt gick bra och framåt lunch blev vi flyttade till special BB, det var tydligen fullt på BB. Jag skulle heller inte få sova kvar för det fanns inte plats och Marie fick dela rum med en annan mamma.

Jag åkte hem vid femtiden, grejjade en massa hemma för vi hade även ett bandagsarrangemang på Mantorp Park på söndagen.
Sov som en stock gjorde jag ända fram till 06.20 när jag fick ett SMS från Marie :) och tur var väl det! för jag hade glömt att ställa väckarklockan!?.
07.30 var det dags för inskrivning på Mantorp park, lite stök och inte riktigt koll på allt kan man säga, det gick bra med det mesta och man hade god list att köra själv men tankarna var nån annanstans och kroppen kändes mörbultad så jag avstod.

Runt 10-11 tiden åkte jag in till Marie & Victor igen, det kändes helt fantastiskt att vi nu är tre istället för två!

Allt hade gått bra med ammning och grejjer så efter att doktorn godkände Victor så åkte vi vem, eller ja, vi åkte till Mantorp Park först och hälsade på alla nyfikna kompisar som fick spana lite på Victor och prata med den nyblivna mamman :)

Vi var inte där så länge utan ville hem till dusch och egen säng! :)

Jag fick senare sticka till parken och packa ihop grejjer sen tillbaka hem.
Helt underbart kan man säga!!

(Läs mer…)

Dagen som förändrade våra liv

0

Kl är nu 17:10 lördagen den 17 april 2010. Jag har nu varit uppe i ca 1,5 dygn. Varför då undrar ni kanske? Jo som vanligt så börjar man dagen som med allt vad en dag ska innehålla. Denna fredag innehöll promenader, vila och senare middag tillsammans med F & M. När F&M åkte från oss vid 22 så gick vi till sängs. När kl var 00:45 (alltså ungefär 2 timmar senare) vaknade jag av en huggande smärta. Gick ut för att hämta och värma vetekudden som låg redo i BB-väskan. Tänkte tanken att nu kanske det börja hända något :) Håkan lät något skeptisk när jag väckte honom efter 1 och påannonserade att nu börjar saker och ting att hända.

Kl 02:00 gick vattnet och det var då dax att ringa förlossningen. En något yrvaken Håkan fattade nu att det inte var något skämt utan att det börjar bli allvar. När vi ringde till förlossningen fick vi en tid för undersökning på söndagen kl 14. Detta för att ett regelbundet värkarbete inte hade startat ännu. Direkt efter att vattnet gick började jag känna att värkarna blev starkare och starkare. Jag ställde mig i duschen och njöt av att värmen faktiskt tog bort STORA delar av smärtan. Snart började värkarna bli för mycket. Kände att jag behövde annan smärtlindring än vad duschen kunde erbjuda så jag ringde in till förlossningen igen. Jag fick till svar att vi skulle avvakta med att komma in tills det var 45 sek – 1 min mellan värkarna.

När klockan var 4 så kom värkarna riktigt tätt och jag hade så ont att jag inte längre kunde hålla undan illamåendet. Jag sa till Håkan att nu ska vi åka. Håkan började göra sig själv i ordning i lugn och ro, han hade siktet inställt på att få åka hem igen. När bilen äntligen var packad och Håkan var redo, så togjag mig ur duschen och fick på mig kläderna och gick sedanut till bilen. Lagomt när jag kom till bilen så kom nästa värk. Värkarna kom nu varje minut. Vi började åka mot Linköping och det enda jag hade i tankarna var, kan inte den här lilla bilen gå ännu lite fortare. 05.30 kom vi fram till förlossningen och samtidigt som jag skulle ta mig ur bilen så kom en av många värkar. Det visade sig att det gått så långt att krystvärkarna faktiskt redan startat i bilen. När vi kom upp på avdelningen så såg barnmorskan lugn och sansad ut. När 1 minut senare kommer in på rummet och jag uttrycker att ”nu kommer ungen” så gick tempot upp från 10 km till 100 km/timmer på barnmorskorna. Det var tre stycken barnmorskor bara för att få av mig kläderna och få mig till rätta. 30 minuter av krystvärkar senare var vårt lilla knyte vid namn Victor född. Han föddes lördagen den 17/4 kl 06:08 och vägde 4120 gr och var 53 cm lång. En lång och ståtlig kille.

Efter själva födseln så gick allt i slowmotion för mig. Jag var nog lite chockad över att allt hänt så fort. Jag hade lite svårt att greppa i att jag faktiskt fött barn och att det barnet ligger på mitt bröst invirad i en filt. Vi fick ligga kvar på förlossningen i 3 timmar för att få lite tid för oss själva plus att barnmorskorna kunde fixa allt med vägning och mätning av Victor och samtidigt se så jag mådde bra. När vi senare blev placerade på Special BB tillbringades resten av dagen till att umgås med Victor och försöka må så bra som möjligt. Tyvärr så var det fullbelagt på BB vilket gjorde att jag fick en ”rumskompis” och Håkan fick lov att åka hem. Under den kommande natten blev det inte många timmars sömn för mig. Victor sov genom hela natten men barn i rummet intill plus grannens bestämde tyvärr sig för att hålla låda :(

När Håkan senare idag kom och hämtade oss från BB så var det en efterlängtad händelse. Victor gick igenom läkarundersökningen galant och fick OK för hemfärd. Det var med långsamma steg som vi tog oss mot bilen och hemåt. När vi satt i bilen så bestämde vi oss för att åka ut till Mantorp Park där vi visste att majoriteten av våra vänner hade sitt tillhåll under dagen. Det var många som ville se Victor och se att jag mådde bra, det värmer gott i själen att veta vilka underbara vänner man har :)

bild

Do-day har passerat…

0

I måndags (2 dagar sen) var BF (beräknat förlossningsdatum) för oss. Det är ju inte ofta som bebisarna kommer just på den utsatta dagen så vi har inte heller räknat med att den kommer på dagen. Jag hoppades på att bebisen skulle komma innan BF då jag lätt kan bli rastlös. En av sysselsättningarna jag gjort ända sen jag slutade att jobba är att jag är ute och går många promenader. Inte direkt snabba eller långa utan bara så man får röra på sig lite och få lite frisk luft. Det är skönt att komma ut, speciellt när det är sånt underbart väder som vi haft de senaste dagarna. Våren har kommit med stormsteg och de senaste tre dagarna har blåsippor, vitsippor och tussilago uppenbarat sig i skogskanterna runt om i Mantorp.

Igår tisdag var jag på den sista hälsokontrollen på MVC. Både jag och bebisen mår finfint. I teorin skulle det kunna dröja ytterligare 2 veckor innan bebisen kommer ut. Om två veckor så har vi fått en tid på förlossningen, och har inte bebisen kommit innan dess så blir det diskussion om igångsättning. Jag håller både tummar och tår över att det inte tar så lång tid innan en eventuell förlossning blir aktuell.

Just nu sitter jag och funderar på vad jag ska hitta på att göra framöver. Jag har varit hemma i två veckor. De två veckorna har gått bra. Jag har haft en massa saker att göra, men nu när jag kommer in på den tredje veckan så börjar sysslorna tryta lite. Jag har redan hunnit fylla hela frysen med matlådor och fikabröd. Jag har tvättat, diskat och städat. Träffat vänner och gått på stan och mått allmänt bra.

Dagarna innan Do-day var jag ganska nervös över att bebisen skulle komma. Vi var nämligen bjuden på dop i söndags och vi ville verkligen gå på det dopet. Så för att inte starta någon förlossning så satt jag stilla och gjorde ingenting på hela lördagen. Dopet var jättetrevlig och en spännande upplevelse, tack F & M för att vi fick komma. Direkt efter dopet började jag leva mitt ”normala” liv igen. Och just nu så testar jag varenda myt som säg starta en förlossning, städar, diskar, tvättar fönster, promenader, stark mat och den berömda färdknäppen. Men hittills verkar inget fungera till 100%. Det har börjat kännas lite mera i kroppen att den förbereder sig på något. Som  idag tex så har sammandragningarna gjort sig mer och mer tillkänna, ungefär en gång varje kvart… Magen blir hård som en basketboll men inget annat drastiskt händer. Håkan står på standby på jobbet för att kunna kasta sig in i bilen och komma hem men än så länge får han jobba ett tag till.

Kramar till alla runt omkring oss! Skönt att alla tänker på oss. Vi lovar att en uppdatering över hur det går kommer så fort vi vet något mer :)

VMWare – Linux gäst, hur gör man för bästa prestanda?

0

Det finns en himla massa parametrar att tänka på när man ska sätta upp en virtuell linuxserver.
De första sakerna man tänker på är, hur mycket disk, hur mycket minne, hur många processorer behövs?
Sen kommer det roliga in i det hela, hur ser den virtuella hosten/klustret ut?

Den här sammanfattningen kommer i två delar, nr ett är vad gör man på OS nivå? och nummer två, hur konfigurar man VM:en för att ha bästa möjliga förutsättningar?

Mycket kommer från http://blogs.vmware.com/guestosguide/ och lite varstans på nätet.

(Läs mer…)

Påskveckan till sin ände

0

Den gångna veckan har varit innehållsrik, fartfylld, lugn och rogivande. Med andra ord den hade allt :)

Vi började veckan med att Håkan gick till jobbet och jag gick på semester. Håkans mamma var på besök och på schemat denna vecka stod minst en aktivitet för mig, främst för att jag ska hålla mitt psyke i form. Jag tror att gå från att jobba 100% till att inte ha något inplanerat kan inte vara bra för någon och främst inte för mig ;)

Veckans första 4 dagar innehöll både föräldrautbildning, hälsokoll, bakning i STORA mängder och många promenader. Inte så mycket att orda om, aktiviteterna talar för sig själva. Håkan hoppas nog i still stilla sinne att det är det någon av bieffekterna av graviditeten som stannar kvar så borde det vara att jag får infall och bakar. Han luktade sig snabbt fram till bullfatet och ett stort glas mjölk när han kom hem. ;)

Själva påskhelgen startade med en stor påskfrukost på långfredagen tillsammans med A, A och A. Väldigt trevlig! Efter det blev det lugn resten av dagen.

Påskafton gick även det i vänners tecken. På förmiddagen blev det garaget för hela slanten. Håkan såg till att F och M hojar startade och lite annat smått och gått. Senare åkte vi hem till L, M och tjejerna för en påsklunch. Tillsammans med F, M, M och H så avnjöt vi en väldigt trevlig lunch tillsammans där bland annat tjejerna målat ägg och senare blev det även fika på altanen. Eftersom vädret var helt underbart denna dag så hoppade tjejerna en massa studsmatta och vi vuxna spenderade stora delar av dagen utomhus på altanen. Vi kunde faktiskt sitta ute ända fram till ungefär kl 18 då vi kände att nu var det dax att dra sig hemåt.

Redan tidigt på påskdagen var det trädgårn och garaget som gällde. Stundtals blev i alla fall jag sittandes i en varm och härlig solstol medans Håkan kämpade på med bland annat tvättning av bilen. På eftermiddagen försvann och Håkan och H ut i skog och mark för att köra lite mountainbike. Hem kom två leriga varelser som både utforskat djupa vattenpölar och skogsdungar. In i duschen och sen vid 16 så bar det av ner till Jönköping, där J skulle firas. Han fyllde 30 år förra helgen och nu hade vi samlats ca 20 personer och överraskade honom  med fest. Jag, Håkan, B och S åkte hem vid 22 då både jag och S är höggravida. Och det är skönast att vakna i sin egen säng, och ha närheten till sina saker, speciellt om det skulle vara dax att uppsöka förlossningen för någon av oss. God mat, trevlig sällskap och många goda skratt blev det denna kväll och trots att jag var nykter med Påskmust som det starkaste jag drack så kände jag mig utmattad och nästan bakfull dagen efter. Med andra ord så var annandag påsk väldigt lugn Håkan jobbade lite och meckade hoj nästan hela dagen medan jag tillbringades mesta delen av dagen i soffan.

Vad kommande vecka har att erbjuda har vi ingen aning om. Vi har lite inplanerat och hoppas att vi kan genomföra dem men vi får se vad tiden har att ge oss. :) Kanske är vi i slutet av veckan tre individer i familjen, kanske är vi fortfarande två… en uppdatering kommer snart på samma plats, samma kanal  men en annan tid ;)

Go to Top