2009

9 februari 2010

0

Antalet veckor till det eventuella stora datumet minskar drastiskt. 2 månader kvar och jag har nu upptäckt att mer och mer av min vakna tid utanför jobbet går till att planera och tänka på förlossningen. Jag är inte ett dugg rädd, allt kommer att gå jättebra, men det är klart att man är ganska förväntansfull. Det är en helt ny del av livet som kroppen och knoppen håller på att förbereda sig inför. Dom säger att man blir mer och mer huslig av sig ju närmare förlossningen man kommer. Jag kan börja förstå vad de menar. Husligare kanske jag inte blivit ännu men jag vill definitivt vara hemma mera och bara njuta av att faktiskt vara hemma.

En del av förberedelserna inför förlossningen är att man ska se en info-film om hur det ser ut på förlossningsavdelningen i Linköping. Som blivande föräldrar får man inte längre hälsa på på avdelningen utan de har ersatt det med en info-film istället. Filmen visar allt bland annat vart man parkerar bilen när man kommer till sjukhuset, vad som finns på rummet och olika tips inför den stora dagen. Filmen följs sen upp av en föreläsning som är i början av mars, där man har möjlighet att ställa frågor om den stora dagen och dagarna runt omkring.

Idag har jag varit på kontroll på MVC igen. Den här gången gick det inte riktigt som jag hoppats. Järnvärdet var alldelse för lågt vilket gör att jag nu får lov att äta järntabletter… attans! Det höll i 32 veckor… En annan sak som gjorde mig lite nervös var barnmorskans ansiktsuttryck när hon mätte storleken på magen. Den hade inte vuxit en enda centimeter på 5 veckor. När hon senare upptäckte att bebisen fixerat sig med huvudet nere i bäckenet så såg hon mycket lugnare ut.

Annars såg allt bra ut. Bebisens hjärtslag vad 146 slag per minut, och alla mina övriga värden såg bra ut. Jag har under de senaste 2 veckorna kommit in en trötthetsperiod igen och dessutom så tror jag att jag håller på att få en förkylning. Under december och januari var jag väldigt pigg men nu så går det lite motströms igen. Jag hoppas att det är järnvärdet som gör att jag är trött och att det blir bättre snart så man blir lite piggare.

p_2048_1536_8E7FD543-9068-46CB-8BAA-6351665CF1FF.jpeg

Nyårsfest 2009

0

Nyårsfestsförberedelserna börjar ;)

Städa, duka iordning ute, börja laga efterrätt, elda upp lite temp i kaminen

(Läs mer…)

20091229-185758

Badtunna

0

Vi har hyrt en badtunna inför nyåret så jag passade på att bjuda in lite arbetskamrater till lite aktiviteter

Jag & Jessica åkte hem i tid och försökte få fart på vedtunnan, man lär så länge man lever om hur man ska göra saker :-D
Direkt efter det for vi till CityGross och inhandlade maten för kvällenn

(Läs mer…)

23 december 2009

0

Har nu gått 24 veckor in i graviditeten och allt känns fortfarande jättebra. Idag var det dags för årets sista kontroll på MVC. Allt såg jättebra ut. Vi fick höra bebisens hjärtljud låg på 146 den här gången och lät stadigt. Den stora skillnaden nu var att det jag trodde var mina hjärtljud pga styrkan var egentligen bebisens. Nu lät inte hjärtat svag längre, nu hördes det klart och tydligt. Alla mina värden låg på bra nivåer, inkl järnvärdet ;) Så inga järntabletter nu heller… Jiiipppiii

Julen med allt vad det innebär står inför dörren. Vi kommer att fira julen här hemma i Mantorp så det blir ganska lugnt. Tänk… om 1 år så har vi en krabat på 9 månader som ska få uppleva sin första jul, med allt vad det innebär. Ska bli sååååå spännande.

En blivande pappas funderingar, del 1

0

Man ser sin frus mage bli lite större, lite mer än om man ”bara” går upp i vikt.
Där inne kan man känna och höra hur nånting rör på sig, det sparkas och grejjas en hel del där inne :)
Fruns humör kan gå lite upp & ner, dessutom är hon mer trött än vanligt, den här frun är normalt trött också, nu är det bara lite värre ;-)

Det är snart julafton och det är ca fyra månader kvar till do day, börjar kanske inse vad man gett sig in på…

21 december 2009

0

Julen börjar närma sig, bara 2 dagar kvar. Igår kom vi hem från en helg i Falun. Vi åkte upp i fredags och vi åkte upp för att träffa alla så alla får se magen, men framför allt att bara ta det lugnt och träffa vänner och familj. Helgens ledord blev spontanitet! Det vara riktigt skönt. När vi åkte upp så hade vi bara bestämt att vi skulle träffa Å på lördagen och äta lite lunch. Facit då lördagen var slut, blev lunch med Å, fika med M, C och L. Träffa pappa en snabbis och senare på kvällen åkte vi in till stan igen och träffade Å och lite annat folk för att festa och ha lite kul. Tanken var först att vi skulle åka hem i skaplig tid men det var så jäkla kul att vi stannade och följde med gänget ut på rajraj och vi kom inte hem förrän vid 03.30. Tack allesammans! Det var längesen jag hade en sån spontan och kul kväll!

Underbara vintertid

0

Sånna här dagar med underbar sol, lite lagom kallt så man klä på sig de där underbart sköna och varma kläderna och helt enkelt helt fantastiskt, blir man så himla glad och positiv till det mesta.
Det enda som är lite synd just nu är att man sitter fast på jobbet, jag skulle vilja komma mig ut och åka skidor, skoter, enduro, Cross eller vadsomhelst, på isen, i skogen, vartsomhelst bara man kommer UT och njuter av den fantastiska vintern som äntligen har kommit.

Det står en färdigdubbad Cross i garaget, jag vill använda den NU på en sjö nånstans ;)

Göra sig julfin

0

Idag fick Marie ett välbehövligt besök hos Ferial. Klippning, slingor o annat göttigt! Nu är hon fin i håret till julen ;-)

chokladbollar_207046371

10 december 2009

0

Har tyvärr inte hunnit skriva så mycket men här kommer en liten kort lägesrapport.

Både jag och bebisen mår jättebra. Bebisen visar (jag hoppas på ) sin blivande talang som fotbollsspelare, annars vet jag inte hur jag ska stå ut ;) Magen står åt tre olika håll samtidigt och det är inte många timmar om dygnet då det är lugnt därinne. Mina cravings på mjölk och frukt håller i sig, dock till Håkans förtjusning så kan även bakning läggas till i listan på graviditetsförändringar. ;)

Chokladbollar står högst upp på listan av älskade bakverk just nu men en och annan kväll bakas det saffranslängder, scones, muffins och mycket annat. Håkan tycker att jag ska rida med i vågen och baka så mycket jag kan… för vem vet när du får ett infall igen… det kan ju vara om 5 år igen (vi har varit tillsammans i 5 år).

25 november 2009

0

Idag ska jag inte skriva så mycket. Det har egentligen bara hänt en sak men den saken är ganska stor i sig.

Igår kväll när jag och Håkan skulle gå och lägga oss så låg vi vakna en stund och tittade på tv. Plötsligt så känner jag att bebisen får in ett antal kännbara sparkar, så jag lägger Håkans hand ovanpå min mage för att han ska få känna. Bebisen blir stilla en stund och plötsligt så sparkar den till rakt på håkans hand. Det var Håkans första spark och han somnade några minuter senare med ett leende på läpparna.

Go to Top