En liten kort sammanfattning av ”vårt” 2020, med allt vad det innebär.

Det började bra, vi kom iväg till Romme och åkte skidor, Victor blev sjuk och Marie blev helt Ok långt ut i Maj. Filip & jag hade lite lättare verkade det som.

Runt detta stängdes mycket ned, omplanering av det mesta. Maries dans blev inställd, roadracing blev en del påverkat men i Sverige kördes vidare nästan som vanligt, såklart en massa anpassningar för det ska fungera bra tillsammans med de råd från FHM som gavs. Fördelen med roadracing är väl att det finns stora ytor, man är inte nära varandra när man utövar den utan det är att se till att det fungerar i depån, toaletter osv.
Här var husbilen räddningen för mig, utan den hade jag nog inte varit ute på hoj alls 2020. 

Sommaren kom och vi var på utflykt med husbilen emellanåt för att få lite variation i vardagen. Det blev vår variant på ”hemester”, utforska vårat närområde med vad det har att erbjuda. Efter sommaren började Victor i Linköping på en ny skola och det blev lite intressant med logistiken med hämtning och lämning, i början blev det en del bil eftersom både jag och Marie jobbat hemifrån sen mars. Efter ett tag fick vi till det med tåg och buss för Victor som fixade det galant efter att vi varit med ett gäng gånger.

Hösten bara flyger förbi, vardagarna blir riktiga ”ekorrhjul”, ungefär såhär blev det  ”lämna barn, jobba, lunch, jobba, hämta barn, äta sova” och sen repetera. Under den här tiden så träffar vi knappt några andra människor, det blir psykiskt riktigt jobbigt.

Samtidigt som det ”händer ingenting” händer det massor med saker, bra som dåligt och höstlovet var en skön paus från allt med skola, jobb och så vidare, efter det kändes lite bättre. För mig har det under hela hösten var förhållandevis mycket jobb och det avslutades inför julen med riktigt långa dagar och emellanåt jobb långt in på natten. Det är galet vad för lite sömn, 15 timmars arbetsdagar och helger gör med både kropp & knopp. Första 3-4 dagarna på jullovet drömde jag om jobb och sov inte speciellt mycket. 

Summering av året får bli att vi har haft det helt OK och även om det blev annorlunda år. Familjen är tightare än någonsin, en del vänner har isolerat sig helt och vi har inte hört av dom ens digitalt under 2020 trots att vi försökt hålla kontakten under det prövande året, vi hoppas att kunna ta upp kontakten igen när nu samhället förhoppningsvis öppnar upp igen under 2021.

Välkommen 2021, vi ser fram emot att möta dig.

Bara för att vi besökt Orust och Mörkret är inte höstlovet slut riktigt ännu. En eftermiddag och kväll på Kolmården stod på agendan!

I vanlig ordning bjuder Kolmården på en riktigt trevlig Halloween, utspökade monster, troll och andra roliga figurer. Uppvisningar och annat roligt också, tyvärr fick jag inte med mig nån på Hospitalet, men ryktesvägen var den riktigt bra!

Ett härligt litet äventyr det här också❤️

Tiden bara flyger iväg och man hinner knappt reflektera över saker man gör eller de man har i sin närhet. ”Extended family” har de senaste månaderna blivit försakade på grund av en massa andra aktiviteter.

Vissa man känner börjar ju bli gamla (inte jag än så länge iallafall!) så en härlig 50 års fest blev avklarad i storstan.ee

Gamla CSC gänget hängde jag med till Trysil för första gången på några år och fick äntligen pröva min nya bräda Burton X Wide nedför Högägga, helt SJUKT kul var det!

Det är ett riktigt härligt gäng med bra balans mellan mat & dryck, intressant att man kan placera 10 stycken i en stuga och ha så himla kul tillsammans.

Sen åkte ”Team DO IT Racing” till Romme och åkte lite skidor, vi lyckades få manfall där med en axel ur led på Mike ”fast legged” Caldell. Axeln hoppade tillbaka igen men vare sig bastu eller öl fick ordning på smärtorna så han åkte hem en dag tidigt.e

Barnen då? Ja, de växer så det knakar och man blir förundrad över hur goa de är. Helt fantastiska är de samtidigt som man blir gråhårig på dom ibland också. Hursomhelst så älskar vi dom oerhört mycket.

Jobbet är bytt sen ett halvår tillbaka och jag har nu cirka 20 minuter enkel väg istället för 60 minuter. Helt galet vilken skillnad på livskvalitet det blir istället för att pendla två timmar om dagen.

Sen att vara egen företagare har sina utmaningar, både fördelar och nackdelar men än så länge går det på ganska bra.

Lite utanför komfortzonen är det till en början, leva med 6 månaders kontrakt och kanske vara utan uppdrag vid halvårsskiftet, då behövs lite buffert för att klara sig till nästa uppdrag eller anställning.

Hursomhelst så funkar det helt OK och vardagen känns lite enklare med barnaktiviteter och allt annat man vill hinna med på kvällarna med att bara ha 20 minuter till jobbet.

Som ni kanske läst så är vi med husbil (även kallad ”mini”) och tanken med den är att kunna göra fler utflykter med hela familjen, både att ”kompiscampa”, tävlingar/bandagar och rena utflykter till diverse resmål i närheten. Sverige är ändå väldigt fint att resa i och hälsa på släkt & vänner blir lite enklare.

Så till helgen ska jag & barnen hälsa på farmor, Marie blir hemma på sin danshelg, 3 dagar i rad med dans så det passar sig bra att vi inte är hemma den här helgen.

Livet efter många års smärta och jobb med/mot försäkringsbolag och vården är över sen snart 1 år tillbaka, livet börjar förändras och det var/är som att skriva ett nytt kapitel i livet. Smärtan är kvar, med tack vare vården hos Smärt & Rehab på US har jag mentala verktyg att hantera det på och framförallt att prata om det så de runtomkring vet att det är en dag med extra ont.

Victor hade avslutning igår på Vifolka gymnastiken, herregud va duktiga de är barnen, helt otroligt! Mera Yoump lär det bli i sommar så han inte tappar allt vad hoppande, volter och allt vad heter alldeles för mycket.

De underbart härliga barn (fast ibland är de billiga..) vi har lär iallafall mig mycket både om mig själv och andra.

Under många år nu har Marie fixat den där ”comfort zone” åt mig väldigt bra, det är dags att ta sig ur den nu och återupptäcka världen!

I helgen var vi iväg till några kompisar och för att underlätta att en familj på fyra personer ramlar in sent på kvällen och ska sova osv så tog vi helt enkelt husbilen.

In på uppfarten, i med sladden, in och hälsa på. Efter nån timme var det dags att lägga barnen så vi gick ut till husbilen och la barnen och en stund senare kunde vi gå in igen. Det funkade hur smidigt som helst och vi sov i våra ”egna” sängar.

Det passar oss ganska bra att göra såhär, våra barn vaknar relativt tidigt och vi kunde äta frukost i husbilen utan att störa värdfamiljen och väcka dom kl 7 på morgonen.

Husbil gör det lite enklare att hälsa på andra, det är trots allt inte helt enkelt att inhusera fyra personer med sovplatser.

Hursomhelst så var det också rätt skönt att kunna stanna och äta mat på vägen, sitta skönt i husbilen var inte alls dumt.

Marie övningskörde nästan hela vägen och jag fick ta över först när hon blev lite för trött för att köra längre. Hela resan gick utan några problem.

Det lär bli fler gånger på det här sättet helt enkelt. Det var skönt att vara iväg en helg och ändå känna sig relativt utvilad när man kom hem igen.

Mer kompiscamping!